Turist

Reseanteckningar från det permanenta äventyret.

Veckans länkar: Kontrollen över teknologin

Här kommer denna veckas #länkparty. Tillsammans med Samuels bitar’s Anonyma betalningar, möjligheter och begräsningar med AI/LLM, mindre datainsamling för Googles tjänster pga DMA och Gnomvid’s Gaza, ekologisk hushållning, samt »AI«:s politiska ekonomi och faktiska hot skall jag försöka sammanfatta veckans länkar i en bloggpost.

https://www.etc.se/debatt/serioesa-debattoerer-borde-laemna-musks-trolliga-kloak

Under veckan har det hörts höga brösttoner om vänsterdebattörers närvaro på sociala medier, från ett för mig oväntat håll. Payam Moula, chefredaktör för idétidskriften socialdemokratiska tankesmedjan Tiden, skriver i tidskriften ETC att:

“Partisekreterarna för oppositionen […] bör komma överens om att deras partier och riksdagsledamöter ska lämna X.”

Detta främst eftersom X (tidigare Twitter), enligt Moula, inte representerar svenskar i allmänhet eller väljargrupperna i synnerhet. Snarare tvärt om vilket kan medföra att journalister och debattörer får en skev uppfattning om den opinion som bör representeras i medier och partiprogram.

https://blog.zaramis.se/2024/01/22/payam-moula-gar-vilse-i-den-sociala-mediedjungeln/

Vänsterdebattören Anders Svensson svarar på sin blogg Moula genom att ge honom rätt i sak men också att kritisera hans rekommendation att migrera till Meta’s (fd. Facebook) Threads, som jag bloggat om tidigare här.

Svensson lyfter istället fram Mastodon som alternativ. Framförallt eftersom det är ett “alternativ som inte kan kontrolleras av ett storföretag”. Om vi nu skall väcka en stor migration bland social medier kan vi ha högre ambitioner än Moula och välja tekniker vi själva kan kontrollera, tycks Svensson mena.

https://www.arbetaren.se/2024/01/23/kontroll-over-tekniken-nyckelfraga-for-framtiden/

Hur kontrollen över tekniken distribueras i samhället är också en demokratifråga. Vilket Per-Anders Svärd lyfter fram på ett föredömligt sätt i en text utifrån Cory Doctorow’s senaste bok The Internet Con: How to Seize the Means of Computation, i tidningen Arbetaren.

“Storföretagens kontroll över det digitala landskapet betyder inte bara att vi måste stå ut med Microsoft Office på jobbet, acceptera Googles övervakning och låta oss ”engageras” av fördummande budskap på sociala medier. Det betyder också att teknikjättarna aktivt förhindrar oss från att använda datorernas interoperabilitet till att skapa bättre lösningar och mer meningsfulla internetupplevelser.”

https://www.flamman.se/bara-mansklig-kontroll-kan-gora-ai-socialistisk/

Även i flamman har kontrollen över teknologin diskuterats i veckan. Här är det Stefan Sjölander som svarar på Torbjörn Tännsjös högst förvirrade inlägg Artificiell intelligens banar väg för socialismen.

“I frågan om teknikens socialistiska potential skiljer sig AI inte mycket från andra produktionsmedel. Avgörande blir inte teknikens existens, utan vem som kontrollerar den.”

Chiles socialistiska president Salvador Allendes projekt Cybersyn är ett tydligt exempel på att de politiska förutsättningarna (för t.ex. ett socialistisk cybernetiskt projekt) är så mycket viktigare än de teknologiska.

Personligen är jag dock kritisk till Sjölanders teknikneutrala politiska hållning. Teknologi som inbäddar komplexa relationer (över tid och rum) är svårare att förvalta gemensamt på ett socialt rättvist sätt. Konsumtionen och produktionen innebär konsekvenser som är svåra att både kalkylera och kommunicera.

Detta är något som humanekologen Alf Hornborg skrivit ingående om i sina böcker Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö, Nollsummespelet: teknikfetischism och global miljörättvisa och Kannibalernas maskerad: pengar, teknik och global rättvisa i antropocen. Och som bloggaren Gnomvid också nämner i sin senaste länkfest.

---

Sammanfattning

Det är på tiden att vänstern börjar diskutera, inte bara ägandet utan också, kontrollen över teknologin. Även om det bara sträcker sig till kommunikationsteknologi.

Men teknologi är inte neutral. Hur den är utformad skapar olika förutsättningar för kontroll och förvaltning. När vi frågar oss själva hur teknologin skall förvaltas måste vi samtidigt fråga oss vilken typ av teknologi vi vill förvalta. Och hur teknologin skall utformas för att möjliggöra denna form av förvaltning.